Ja ha... då var man hemma... dags att sova... men hur kul är de?
nej jag vill ha ett långt samtal, ett telefonsamtal som gör att man mår bra i hela kroppen! men oftast är de ju itne ett sånt telefonsamtal jag avslutar dagen med. de är ett samtal med hysteri och missförstånd. men men vad är väl en bal på slottet som askungen skulle ha sakt.
Å vad säger jag? Ingenting! Blir de inte bättre än så här? Har jag inget mer att vänta? är jag inte bättre värd än så här? Jag trodde de förut men bäjar att tvivla mer å mer för varje dag!
Och hur muntert vart de här då frågar vi oss? Nä de vart ju inte de.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar